satt och lyssna på spotify och kolla på lite gamla låtar och plötsligt kom "wherever you are-erik segerstedt" och nu är jag emo .. skoja, nej men herre min gud vad jag har bölat till denna låten.

jag ser ditt namn, ditt nummer .. det är ju bara att ringa, men fan. allting är så mycket mera komplicerat en så. var du tvungen att göra som du gjorde, det var la änna onödigt? känns som man kan älta detta fram och tillbaka hur länge som helst, men kan du inte bara säga förlåt och så är det glömt. för min skull, jag behöver ju dig det vet du ju så mycket väl om. inget, verkligen INGET är sig likt utan dig. jag vet att man säger inget blir som det var, men du behöver ju inte försvinna helt bara för det. jag hoppas du tar åt dig om du läser detta och hör av dig.